Från Bellman till Bel Canto Carl Michael Bellman, något av det svenskaste vi har och ändå - kontinental som få i 1700-talets Sverige. Nyckelharpan som skymtar förbi i Sånger och Epistlar. Bellman, en nyckelharpa och en operasångare, vad månde bliva av detta? Det här är sannerligen inte den gestaltade Bellman vi är vana vid, inget Åkerströmskt rytande, inga ironiska bräkanden à la flygande holländaren, ingen troubadourisk touche à la Taube. Kanske mera lik den Bellman som sjöngs i 1830-talets stockholmska borgarsalonger, samma salonger där det ibland hölls folkloristiska soiréer med nyckelharpan, redan då upphöjd till folkligt kultinstrument. Likt Vesuvius som skymtar bortom Norrmalm på vår omslagsbild bildar denna paradoxala treenighet en fullt logisk mötesplats. Romans- och operasångens dramatiska gestaltande, parad med nyckelharpans klangvärld är kongenial med Bellmans anda. Här lever paradoxen. Högt och lågt - adelsman och patrask. Ingen musikalisk form eller stil är otänkbar - ingenkonstellation för udda

Pris SEK 125.00

Order